The Pipettes

60-talets flickpop, som Ronettes, the Crystals och så vidare anses av en del vara popmusikens verkliga höjdpunkt, och det spelar ingen roll vad för galenskaper Phil Spector gjort sedan dess – de verkar anse att hans ”wall of sound” förlåter allting. Det må vara hur det vill med den saken, men hans 60-talsmusik fortsätter att inspirera, och några av de bästa efterföljarna är brittiska Pipettes. Precis som 60-talets tjejband ”skapades” Pipettes, av promotorn och gitarristen Robert William Barry, Monster Bobby. De ursprungliga medlemmarna var Rebecca Stephens, Julia Clark-Lowes och Rose Elinor Dougall. Clark-Lowes ersattes dock tidigt av Gwenno Saunders, som kom att bli dominerande i gruppen. Gruppens musik var som sagt mycket inspirerad av 60-tals flickpop, men med en modern och medveten touch, och intelligenta texter. Efter att ha släppt ett antal singlar så kom deras första fullängdsalbum ”We Are the Pipettes” 2006, till överlag positiva recensioner.

Efter debutalbumet lämnade alla medlemmar utom Saunders gruppen. 2010 kom så uppföljaren till debuten, ”Earth vs. The Pipettes”. Även detta fick positiva recensioner men blev trots detta ingen större försäljningsframgång. Bandet existerar fortfarande, men om och närd et kommer något nytt material är oklart, även om de olika medlemmarna gjort (bra) musik på egen hand.

Pipettes har än så länge inte uppnått några större framgångar, vilket är lite egendomligt, då deras musik är extremt lättillgänglig pop med starka melodier. Att de än så länge bara lyckats få ur sig två album är synd. Det lilla fåtal bland oss som upptäckt deras storhet väntar andäktigt på mer.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *